Vad är de hönsägg vi människor äter?

Det förekommer mycket debatt och argumentation kring hönsägg. Äggproducenter understryker hur klimatsmarta hönsägg är jämfört med andra animaliska proteinkällor. Djurrättskämpar påpekar att höns tvingas, i stressande och trånga miljöer, att producera mycket fler ägg än de normalt skulle. Veganer provocerar ännu mer genom att säga att hönsägg är hönsmens.

Vad ska vi tro eller tycka om detta? Vad är de hönsägg vi människor äter egentligen?

Det finns vissa likheter mellan människor och hönor. Det finns också vissa skillnader. En höna är en fågel. Fåglar producerar ett "ägg" som ger embryot möjligheter att bli en välmående varelse om "ägget" förekommer i en gynnsam miljö. Värme är en förutsättning och det är därför höns, precis som andra fåglar, ruvar. Människan är ett däggdjur där ägget växer i livmodern. Det är först när fostret har nått en viss tillväxt som det lämnar kroppen det har växt i. Dessa är de främsta och mest påtagliga skillnaderna.

Höns och människor har äggstockar. I äggstockarna finns det mängder med äggceller. Dessa äggceller lämnar äggstockarna med vissa intervall. När äggcellerna lämnar äggstockarna kan de befruktas. I människan stannar ett befruktat ägg i livmodern. Ett obefruktat ägg stöts ut ur kroppen. I hönan kan äggcellen befrukas under en kort period. Äggceller som befruktas och äggceller som inte befruktas genomgår samma process. Äggcellen utvecklas till ägg-gulan som därefter omgärdas av äggvitan. I det sista steget bildas kalklagret som utgör äggets skal. Både befruktat och obefruktat ägg stöts ut av hönans kropp.

En höna som lever enligt sin egen hormonella rytm lägger ägg som många andra fågelarter. De lägger ett antal ägg under en viss period. Många fåglar, och även höns, lägger som mest ägg på våren. Genom en rad miljöfaktorer kan man manipulera hönan att lägga fler ägg under en längre tid.

Man kan efterlikna vårens ljus över hönsburarna och därmed få en ökad äggproduktion året runt. Temperaturen kan sättas på den mest optimala. Genom att ta bort äggen från hönan kommer den att lägga ett till och ett till tills den har några ägg som den kan ruva. Om man låter hönan vara en höna kan den lägga upp till 20 ägg per kull, vanligtvis en kull per vår. Eventuellt lägger hönan några kullar ägg per år.

Om man tar bort äggen från hönans rede kommer den att lägga upp till 200 ägg per år. Med vårbelysning och andra gynnsamma betingelser kan man få höns att lägga upp till 300 ägg per år. Detta är en konstlad situation som pressar hönans biologi. När hönan är 12 till 18 månader kan den inte producera lika många ägg och varpå den slaktas.

Våra tamhöns har framavlats för att kunna lägga mycket ägg mot att de får en viss mängd föda. Enligt äggproducenterna är äggproduktionen en energieffektiv process då maten omsätts till ägg mot en relativt låg mängd föda. Ett kilo ägg kräver ca två till två och ett halvt kilo foder. En sådan energieffektiv omsättning bidrar till lite utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser.

Man kan också ifrågasätta denna effektivitet med att man har avlat fram biologiska äggmaskiner. Den sorts äggmaskin som procuderar flest ägg är bäst, verkar vara principen. Den höna som mår bäst är inte nödvändigtvis den som producerar mest. Är det verkligen rätt att vi skapar äggmaskiner? Är det inte mer rätt att hålla höns som är höns?

När man tittar på likheterna mellan människors och höns äggproduktion är det inte konstigt att vissa kallar obefruktade hönsägg för hönsmens. Mens är det namn vi sätter på den process som tar hand om obefruktade ägg så att de stöts ut ur kroppen. Trots skillnader finns det flera likheter. Skillnaden är att människokroppen särskiljer befruktade ägg från obefruktade ägg. Hönans kropp gör inte denna skillnad. Processen från äggcell till ägg med skal är likadan hos hönan. Att prata om antalet ägg som stöts ut ur kroppen är inte ett argument på skillnader.

Vad är mest provocerande? Att vi människor äter hönsmens eller att vi skapar äggmaskiner som har förlorat sin biologiska natur? Vi äter mängder av ägg, särskilt runt påsk. Har vi anledning att äta så mycket ägg?

Vissa ställer sig frågan varför vi äter ägg under påsken. Ett förslag är att ägget är en symbol för liv och att detta är särskilt aktuellt när våren kommer. Det må vara sant men det är dessvärre inte förenligt med att obefruktade ägg inte leder till nytt liv. Däremot kan näringen i ägg hålla oss människor vid liv. Ett annat förslag är att höns lägger många ägg när vårljuset kommer och därför finns det just då gott om ägg.

Nu när vi har manipulerat höns att lägga mycket ägg året om finns det ingen särskild anledning att äta ägg just vid påsk. Samtidigt är det så att efterfrågan på ägg vid påsk är högre än tillgången. Alltså får man forcera fram mer ägg. Hur många äter ägg för att fira våren, fira livet och ta vara på överskottet av hönsägg? Jag tror inte att någon har rationella skäl att fira påsk av några av dessa orsaker idag.

Jag tycker vi kan avstå industriell äggproduktion. De som tycker om ägg kan äta ägg från höns som inte har blivit så stressade att de inte kan hålla produktionstakten uppe efter ett och ett halvt års ålder. Låt höns vara höns och de kommer att lägga ägg även efter två års ålder.

Vi människor har vanor och traditioner. Dessa följer vi gärna utan att fundera på varför de en gång uppstod. Så länge vi inte har rationella skäl att smälla i oss stora mängder ägg kan vi välja att låta bli. Tänk till och gör välgrundade val.

21 Sep 2019