Ledarskap och konflikthantering - en intervjustudie

2 Aug 2018

Hösten 2015 utförde jag en enkätstudie där jag efterfrågade vilka kommunikationskompetenser en ledare behöver. Jag hade identifierat 29 olika kompetenser. Av ren nyfikenhet tänkte jag att jag kan slänga med något om konflikthantering för att göra det 30 påståenden jämnt. När jag hade samlat in alla drygt 300 svaren visade det sig att två av de 30 kompetenserna värderades högst (det gick inte på statistisk väg att skilja dem åt). Konflikthantering var en av dem.

Från att ha börjat som ren nyfikenhet kände jag nu ett behov av att studera konflikthantering närmare så jag kontaktade hösten 2016 ca 20 personer i ledarpositioner. Av de kontaktade valde 18 att delta i en intervjustudie där jag skulle få svar på hur dessa ledare tänkte kring ledarskap, kommunikation och konflikthantering. Intervjuerna påbörjades i slutet på 2016 och avslutades en bit in i 2017. Jag sammanställde allt under sommaren 2017 med avsikt att publicera det någonstans men det blev liggande. Nu har jag gjort en kort summering och publicerat den på en av mina bloggar.

Gå till inlägget för att läsa mer om studien.

Åtta egenskaper framgångsrika människor har gemensamt

31 Jul 2018

Efter att ha intervjuat ca 500 framgångsrika personer och några hundra helt vanliga människor kom Richard St John fram till vilka åtta egenskaper som ligger bakom framgång. Han skrev ned allt i en bok som i sig blev en framgång när den kom 2010. Boken har titeln The 8 Traits successful People Have in Common och finns inte, mig veterligen, översatt till svenska. Boken är dock lätt att läsa då den är personlig och enkelt skriven.

Hur har St John kommit fram till sina åtta egenskaper och vilke är de? Efter att ha intervjuat framgångsrika personer inom många olika fält jämförde han dem delvis med varandra men också med personer som är helt vanliga. På det viset kunde han få fram vad som är specifkt och gemensamt för de framgångsrika och som inte var lika vanligt bland vanliga människor.

Vilka de åtta egenskaperna är kan du läsa om i inlägget.

Vad är tencel och hur miljövänligt är det?

28 Jul 2018

Tencel är ett skyddat varumärke som står för en cellulosabaserad fiber som har framställts på ett så miljövänligt sätt det är möjligt. Den mer generiska benämningen är lyocell. Råvaran för lyocell är snabbväxande träd. I Sverige skulle det kunna vara bok och tall. I varmare regioner är det eukalyptus och bambu som är vanligast. Om man jämför Tencel, som är något bättre än lyocell, med konventionell bomull kan man få en uppfattning kring hur låg miljöbelastning tencel faktiskt har. Det är klart att det finns mer miljövänliga alternativ än både bomull och tencel men konventionellt odlad bomull är ändå den vanligaste naturfiber vi har. Eftersom den anses god nog både ur miljösynpunkt och ur kvalitetssynpunk kan man ha den som referens. Med god nog menar jag att människor i allmänhet köper konventionellt odlad bomull utan betänkligheter.

I ett inlägg har jag gjort en mer ingående beskrivning av tencel och en mer detaljerad jämförelse för att se hur miljöbelastningen för de båda fibrerna ser ut.

Hållbar kosthållning

24 Jul 2018

Kan din kosthållning vara mer eller mindre hållbar? Om du väger in faktorer som utsläpp, energiomsättning, kemikalieomsättning och ekologiskt fotavtryck så är svaret ja. Det finns en hel del du kan göra för att kosten ska kunna passa dig som person och samtidigt vara ansvarsfull för vår omvärld.

I mitt inlägg resonerar jag om olika sätt att tänka kring sin kost. Vissa saker är kända och några kanske är tänkvärda tillskott.

Läs inlägget och fundera på hur du själv vill leva.

Att leka på arbetslagsevent

22 Jul 2018

För mig som har studerat lek, lärande, kreativitet, grupp-processer, kommunikation, organisation och ledarskap är lek inte något som särskiljer sig från de andra mer "vuxna" fenomenen. Jag ser leken som något som hänger ihop med allt det andra. Därför är det inte förvånande när en grupp forskare undersöker hur leken kan ha en positiva inverkan på ett arbetslag som åker iväg på ett gemensamt event.

Den aktuella studien visar att det finns en rad fördelar med att leka och alla pekar mot ökad kreativitet och innovation. För de arbetsplatser där leken inte har en naturlig plats kan det vara fruktbart att börja tänka i sådana banar. Å andra sidan ska man inte ha för stora förväntningar och förhoppningar. Det är inte säkert att inslag av lek passar alla arbetslag.

Läs mer om studien i inlägget.

Intentionalitet

20 Jul 2018

I min forskning och i skapandet av mina teorier har jag så långt det går försökt att förstå mänsklig intentionalitet. Det är i vår intentionalitet jag tar min utgångspunkt för jag tror att det är kärnan i vår kommunikation så väl som i vårt lärande.

Jag har nu ägnat ett inlägg för att reda ut, mest på ytan men lite på djupet, vad intentionalitet är och hur det hänger samman med andra mänskliga förmågor. Det verkar simpelt vid första anblick men ju mer man studerar det blir det mer och mer komplext. Intentionalitet är onekligen fascinerande.

Läs mer i mitt inlägg.

Vad är en framgångsfaktor?

13 Jul 2018

En av mina bloggar handlar om framgångsfaktorer. Det är därför på sin plats att jag försöker reda ut vad en framgångsfaktor är. Enkelt uttryckt är det en faktor som har en effekt på något annat som är önskvärt. Något som vi skulle säga är en framgång i livet, i stort eller i smått. Eftersom det sannolikt finns många faktorer som har en effekt har jag valt att sätta denna effekt på minst 4 procent. Naturligtvis finns det faktorer som kan ha en större effekt.

Jag konstaterar att vissa faktorer kan vara ganska generella och att många är situationsbunda. De riktigt viktiga faktorerna som är generella kallar jag för kraftfaktorer respektive breddfaktorer. De faktorer som är mer specifika och har en stor inverkan på en given uppgift i en given situation kallar jag för spetsfaktorer. De är alla framgångsfaktorer men på lite olika sätt och över olika långa tidsrymder. Breddfaktorer kan ha en inverkan över större delen av en människas liv. Spetsfaktorer kan ha en inverkan under några timmar.

Läs mitt ganska långa resonemang i inlägget.

Sov gott

12 Jul 2018

I mitt senaste inlägg på bloggen Hållbar livsstil resonerar jag om så viktiga saker som kuddar för att sova på. De flesta är picky när de väljer kudde för att sova gott men det finns ganska många aspekter att ta hänsyn till. Efter att en längre tid ha testat en kudde med silkesfyllning är jag mycket nöjd men jag är också nyfiken på att testa en kudde med kapokfyllning. Om det är något material som kan vara bättre än silke ur ett hållbarhetsperspektiv så kan det vara kapok.

Kapok är en spännande fiber som utvinns ur frökapslar som växer på kapokträd. Det är utmärkt som fyllning men inte för att spinna trådar. Som fyllning i kuddar är den vätskeavvisande vilket innebär att den inte suger åt sig svett, den är smuts- och dammavvisande vilket gör att den håller sig ren och den är dessutom kvalsteravvisande. Allt detta innebär att kudden är fräsch och att den inte orsakar allergi hos användaren.

Jag ska prova en kudde med kapokfyllning. Läs mer om hur jag resonerar.

Leksignaler och lekhandlingar - Ett kommunikationsperspektiv på lek

12 Jul 2018

Om man, som jag ibland gör, väljer att se på lek ur ett kommunikationsperspektiv blir beskrivningen av lek snabbt komplex. Jag har valt att beskriva några få aspekter av lek ur ett kommunikationsperspektiv för att göra det begripligt. Huvudbegreppen är leksignaler och lekhandlingar. Den första sortens kommunikation är till för att andra ska uppfatta att det som pågår är lek. Den andra sortens kommunikation är nödvändig för att leken ska ha ett innehåll och för att leken ska drivas framåt.

Andra aspekter som tas upp är hur vi kommuniceras roller och relationer. Det har också betydelse var vi befinner oss när vi kommunicerar för att andra ska kunna tolka vad som händer.

Läs mitt inlägg om lek ur ett kommunikationsperspektiv för att få en introduktion.

Multimodalt lärande - en grund för lärande eller en fluga

11 Jul 2018

Jag har ägnat mycket tid åt multimodalitet i relation till kommunikation och i relation till lärande. Man behöver inte vara särskilt insatt i ämnet modalitet för att upptäcka att det råder viss förvirring inom fältet. Forskare och andra menar olika saker när det pratar eller skriver om multimodalitet. De olika synsätten i sig är välidgt komplexa och det är inte lätt att skapa reda i vad allt står för. Jag ser ingen möjlighet att i ett kort blogg-inlägg försöka reda ut särskilt mycket men jag har ändå som ambition och sortera några aspekter av multimodalitet i relation till lärande. Detta kan knappast göras utan att koppla det till multimodal kommunikation och hur våra sinnen fungerar tillsammans med vår kognition.

För att uttrycka sig enkelt kan man skilja på produktionsmodaliteter och sinnesmodaliteter. Produktionsmodaliteter är de resurser du har till buds när du vill skapa förutsättningar för andras lärande. Genom att kombinera flera resurser samtidigt kan man prata om design för multimodalt lärande. Sinnesmodaliteter är dina mentala resurser i form av sinnesorgan och processandet av den information som kommer via sinnesorganen. Det är väldigt vanligt att vi får information via minst två sinnesorgan samtidigt. Om det leder till lärande kan vi kalla det multimodalt lärande.

Det finns mycket forskning som i någon mening förklarar hur vi kan optimera möjligheterna till lärande och därmed undvika försvårande omständigheter för lärande. Baserat på befintlig forskning har det formulerats ett antal principer för lärande. Dessa har jag skrivit fram i mitt inlägg.

Läs hela inlägget här.

Sanningen om betyg?

9 Jul 2018

I mitt tycke problematiseras betyg för lite. När andra diskuterar om vi ska ha betyg för elever i årskurs fyra vill jag diskutera vad betygen står för och vilken effekt de har på individens framtid.

När det gäller vad betyg står för finns det ett för stort mått av godtycke för att vi ska kunna tala om ett rättvist och legitimt system. Om en och samma arbetsuppgift kan variera upp till två betygsteg är det inte längre pålitligt med betyg.

När det gäller vilka effekter betyg kan ha för framtiden ska de inte överskattas. Forskning indikerar på att betyg påverkar självförtroendet och möjligheterna att ta sig fram inom utbildningssystemet. Chanserna att ta sig fram i arbetslivet är orelaterat till betyg. När man väl är anställd klarar man sig lika bra vad gäller karriär och lön om man var en "svag" elev i skolan som om man var en mönsterelev. Betyg är ingen indikator på framtida framgång.

Läs mer i mitt inlägg.

GOTS-kläder som luktar illa

6 Jul 2018

GOTS-märkta kläder är i grunden något positivt. GOTS står för en produkt som är framställd av ekologiska råvaror, tillverkad under goda fysiska och sociala förhållanden samt är fri från skadliga kemikalier. Detta känns tillfredsställande för den som bär plagget eftersom det är en produkt i god kvalitet som dessutom känns "ren".

Det händer att en GOTS-vara som är beställda online inte känns så fräsch när man får hem den. Man förväntar sig att den ska lukta rent men den luktar illa. Den första tanken kanske är att den har blivit behandlad med något otrevligt bekämpningsmedel. Ett tvivel kring GOTS-certifieringens trovärdighet uppstår. Istället för att tro, och låta näsan bestämma, kollar jag upp hos källan var den konstiga doften kommer ifrån.

Det visar sig att det är en fabriksdoft som bara behöver vädras ut.

Jag beskriver mer ingående i inlägget hur doften uppstår och hur man kan hantera den.

Self-efficacy eller tilltro till sin egen förmåga

4 Jul 2018

I mina ambitioner att hitta framgångsfaktorer som har inverkan på att vi lyckas inom olika områden i livet har jag kommit till fenomenet self-efficacy. Det betyder ungefär en tilltro till sin egen förmåga. Det visar sig att self-efficacy har stor inverkan på flera områden i livet, särskilt utbildning, arbetslivet och företagande. Även när det gäller relationer och välbefinnande spelar self-efficacy en stor roll. Det finns också en samband mellan self-efficacy och ledarskap respektive hälsa men inget känt samband till rikedom.

Av detta kan man dra två slutsatser. (1) Self-efficacy är en av de viktigaste av de hittills kända faktorerna för att nå framgång i livet på bred front. (2) Self-efficacy är inget man föds med, det är något man utvecklar under livets gång, kanske för att ha effekt inom ett specifikt område eller för att ha en effekt på ens hela liv.

Läs mer i inlägget.

Leksaker, lekredskap, lekobjekt och saker att leka med

3 Jul 2018

Vi tänker oss att en leksak är något som man, vanligtis ett barn, leker med och tycker att det är precis så enkelt. Vissa lekforskare tycker inte att det är så enkelt och föreslår flera begrepp för att skapa en mer nyanserad bild. Två exempel kan vara till hjälp.

En mekanisk leksak från 1930-talet såldes för några år sedan för 5400 kronor på auktion. Den nya ägaren lär ha den stående i en hylla eller ett skåp. Den är och förblir dock en leksak trots att ingen leker med den.

En pinne, ca 25 cm lång, är inte någon leksak men ett barn som hittar den kan använd den i sin lek. Kanske används den som en locktång i en frisörlek eller som dolk i en agentlek.

Den vanliga definitionen att en leksak är något som barn (vuxna) leker med håller inte för något av dessa exempel. Den mekaniska leksaken fortsätter att vara en leksak även när den är ett samlarobjekt medan pinnen aldrig är en leksakt trots att barn leker med den.

De två begrepp som används är därför följande:

En leksak är ett ting som är designat och tillverkat för lek.

Ett lekobjekt är ett ting som ingår i (barns) lek, något som barn leker med.

Vissa lekobjekt är leksaker men långt ifrån alla.

Läs hela inlägget.

Är fotbolls-VM en lek för vuxna?

29 Jun 2018

Jag medverkade för några år sedan i ett radioprogram där vi diskuterade lek i förhållande till OS. Mina tankar har utvecklats vidare sedan dess och aktualiserats nu när det går så bra för Sverige i fotbolls-VM. Några av de stora frågorna rör distinktionen mellan lek och allvar samt mellan lek och arbete. Därtill är det intressant att fundera på om det är spelarna på planen som leker eller om det mest är publiken som leker.

Jag vänder och vrider på det hela och landar i att fotboll som i sig är en regellek får en helt annan dimension när den lyfts upp på en internationell arena. Den är inte längre renodlad i något avseende. Det byggs upp så mycket sociala förväntningar varav vissa är osunda och orealistiska. I detta ska elva spelare från ett lag möta elva spelare från ett annat lag. Gör de det på lek eller är det på blodigt allvar? Är det som de säger att de går ut på planen och njuter? Är de så nervösa och rädda för att misslyckas att de inte kan nå upp till sin fulla kapacitet?

Det finns många fler frågor än svar. Läs mer i inlägget.