Frågebaserat lärande

29 Jun 2018

Frågor kan vara givande för lärande för oss alla. Den forskning som finns tyder dock på att man kan lära sig särskilda former av frågor och särskilda mönster för att få ut så mycket som möjligt från frågeställningar. Det är från denna forskning vi idag har något som kallas frågebaserat lärande.

Utgångspunkten är att lärande kan utgå både från den som lär sig och ställer nyfikna frågor men också utgå ifrån den som vill bistå lärande som ställer procesfrågor och öppna frågor. En av de mest värdefulla sorters frågor man kan använda är metakognitiva frågor.

Tanken bakom frågebaserat lärande är mer utvecklat i mitt inlägg och ännu mer att hämta i tidigare publikationer.

Är 'decoupling' en myt?

29 Jun 2018

Känner du till det engelska begreppet 'decoupling'? Det betyder frikoppling och avser frikoppling mellan ekonomisk tillväxt och en ökad miljöbelastning. Personer som är optimistiskt inställda till en oändlig ekonomisk tillväxt men samtidigt är medvetna om människans miljöbelastning på ekosystemen och planeten menar att en frikoppling är möjlig. Personer som är mindre positiva till ökad konsumtion menar att frikoppling är en myt.

De ekonomer som har räknat på det menar att relativ frikoppling är möjlig, d.v.s. att den ekonomiska tillväxten ökar mer än miljöbelastningen. Detta är fortfarande negativt för miljön. De som tror att mer effektiv teknologi ska lösa problemen tror ekonomisk tillväxt är möjlig samtidigt som miljöbelasningen minskar, så kallad absolut frikoppling.

Min argumentation går ut på att absolut frikoppling inte ens är möjlig om vårt samhälle helt skulle gå över till att vara ett digitalt tjänstesamhälle. Samtidigt är denna idé omöjlig eftersom vi inte kan bo i digitala bostäder, ha på oss digitala kläder eller äta digital mat. Abslut frikoppling finns inte i någon framtid. Det enda som är möjligt är relativ frikoppling men så länge vi ökar miljöbelastningen även om ökningen för varje år är liten blir förutsättningarna för ett gott liv sämre.

Det bästa vi kan göra nu är att konsumera dyrt för att få produkter som håller länge. Det sämsta vi kan göra är att konsumera billigt och få produkter som går sönder snabbt.

Läs hela inlägget här.

Vad betyder PhD?

21 Jun 2018

Ibland dyker frågan upp vad PhD står för. Svaret är både enkelt och en aning invecklat. PhD står för filosofie doktor. På svenska förkortas det FD men det tolkas lätt som före detta så det är inte en bra förkortning. På latin heter det Philosophiae doctor vilket förklarar förkortningen. På svenska kan vi även skriva fil. dr. Det är inte nödvändigtvis enklare att förstå.

Nästa fråga blir då: doktor? Är du doktor? Ja, jag är doktor. När man disputerar och tar ut en doktorsexamen blir man doktor. Då får man frågan om man jobbar på sjukhus eller om man är specialistläkare osv. Nej, om man inte har doktorerat inom det vetenskapliga området medicin har man oftast inget med sjukvården att göra. En filosofie doktor har tagit den högsta examen som går att få. Efter en forskarutbildning som normalt motsvarar fyra års forskarstudier på heltid kan man, om man har klarat alla sina doktorandkurser och fått godkänt på sin doktorsavhandling, ta ut en doktorsexamen. Under tiden man går forskarutbildningen kallas man doktorand. När man är klar med utbildning når man en högre akademisk grad som heter doktor.

Inom vissa vetenskapliga områden heter det filosofie doktor. Inom andra områden kan det heta ekonomie doktor eller teknologie doktor. Första delen ger en god hint om inom vilka fält man får denna titel. De flesta humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena leder till en filosofie doktorsexamen. Det är alltså inte bara inom området filosofi som denna benämning gäller.

Nästa gång du träffar någon som är filosofie doktor kan du fråga inom vilket ämne hen har doktorerat. Då blir personen glad. Fråga inte om hen behandlar filosofer eller använder filosofiska metoder som läkekonst.

Undrar du hur man blir filosofie doktor? Eftersom det är den högsta utbildning i utbildningssystemet finns det förkunskapskrav. Innan du kan bli antagen till en forskarutbildning får du ta ut en magisterexamen eller en masterexamen. Detta är utbildningar på avancerad nivå som vanligtvis är ett eller två år. Dessa in sin tur kan du börja om du har en examen på grundnivå som motsvarar minst tre års utbildning, ofta med ett huvudämnen som utgör halva utbildningen. Totalt  behöver du tre års utbildning på grundnivå på universitet eller högskola följt av minst ett år på avancerad nivå. Därefter kan du gå forskarutbildning.

Lycka till!

Det kompetenta ledarskapet och relaterade faktorer

18 Jun 2018

Baserat på min egen ledarskapsmodell som är en kompetensbaserad modell har jag ställt upp sju hypoteser som jag testar i en enkätstudie. Ca 750 deltagare har fått fylla i en enkät om ledarskap inom fyra pedagogiska verksamheter. Två hypoteser är helt styrkta, tre hypoteser är delvis styrkta och två hypoteser får oklart stöd. Kontentan är att de centrala komponenterna i kompetensmodellen får stöd.

Ledarskap har relativt lite med personlighetsdrag att göra även om denna aspekt spelar roll. Det är dock andra faktorer som man kan lära sig att bli bättre på som är avgörande. Man kan därför inte nöja sig med att vara en medioker ledare. Det går att utveckla sitt ledarskap till att bli ett kompetent ledarskap.

Läs om studien i inlägget.

Barns syn på lek

17 Jun 2018

Har vuxna och barn samma syn på lek? Svaret är nej och barn är väl medvetna om att deras syn på lek skiljer sig från sina föräldrars och andra vuxna. I en kanadensisk studie som gjordes för några år sedan intervjuades 38 barn i åldern sju till nio år. Där får man veta vad lek är enligt barnen, var man kan leka och vem man kan leka med.

Barns syn på lek är bredare än forskares och de anser att deras föräldrar inte riktigt förstår vad som är lek. Barn ser potential till lek i många situationer. Vuxna sätter upp begränsningar för lek.

Gå till inlägget och läs mer ingående om barns syn på lek.

Barnkonventionen och lek

15 Jun 2018

I samband med att riksdagen den 13:e juni 2018 beslutade att Barnkonventionen i sin helhet ska bli svensk lag och gälla från 1:a januari 2020 har jag tittat närmare på dess eventuella inverkan på leken och lekens betydelse.

FNs konvention om barnets rättigheter som det fullständiga namnet är skrevs på 1980-talet med utångspunkt i den syn man hade på barn då. Mycket har förändrats sedan dess vilket gör det ganska svårt att tillämpa konventionen som lag idag.

Kontentan är att konventionens skrivningar är för vaga och kortfattade för att tillföra något till våra pedagogiska verksamheter idag. Kanske kan tillskottet få en effekt på barns tillvaro i sina familjer.

Läs mer om hur jag resonerar här.

När tåget går går det som på räls - NOT

12 Jun 2018

Den senaste månaden har jag planerat resor med tåg men har i flera fall fått leta efter alternativa lösningar. Tågen har blivit försenade med flera timmar redan före avfärd eller har blivit helt inställda på grund av spårfel, signalfel, tågfel eller ombyggnationer. Hur är läget när tågen väl går då? Min erfarenhet är mycket blandad. Ibland går det helt smärtfritt. Det har till och med hänt att tågen kommer in för tidigt till ändstationen. Ibland är resan full med strul och tåget är många timmar försenat.

Fortsätt läs →

Drama, lek och kreativitet

11 Jun 2018

Ett forskarlag från USA har gjort en stor studie om relationen mellan drama och lek. De designade sin studie på ett sådant sätt att de kunde se att 30 minuters drama med rekvisita direkt före en leksession gjorde att barnen i studien lekte mer fantasilek. Ett sätt att se på detta är att dramapasset berikar leken så att den blir mer varierad och fördjupad. Varierad och fördjupad lek i sin tur gör barnen mer kreativa, enligt forskarna.

Denna koppling är inte helt obetydlig då unga i USA har tappat i mätningar över kreativitet. De tror att det beror på att lek och estetiska ämnen har fått mindre utrymme i både förskolan och skolan till förmån för mer teoretiska ämnen. Genom att koppla samman drama med lek kan denna trend vända, menar forskarlaget. Vi har en liknande trend i Sverige och bör ta en funderare på dessa resultat.

Läs mer i inlägget.

Köttberget som både växer och krymper

10 Jun 2018

Med jämna mellanrum kollar jag på statistik över hur mycket djur som slaktas årligen i Sverige, I EU och i världen för att vi människor ska kunna konsumera kött. De mängder kadaver det blir på ett år är så offantligt stora att vi inte kan greppa det. Bara i Sverige under en dag måste djur som tillsammans vägen 2 100 ton slaktas för att vi ska kunna konsumera vår genomsnittliga mängd kött. Föreställ dig då hur många ton slaktade djur det blir globalt. OECD har försett oss med siffror och jag har ställt samman detta i ett inlägg.

Gå vidare till inlägget.

Socialt kapital och nätverkande

9 Jun 2018

Jag har åter fördjupat mig en smula i framgångsfaktorer som har en bred inverkan i livet. Denna gång handlar det om socialt kapital. Det är en sådan faktor som har en inverkan på de flesta områdena i livet. Jag har bara tittat på åtta områden i livet men i samtliga fall kan man räkna med att socialt kapital har en märkbar effekt. I vissa fall mer än i andra.

Tidigare har jag skrivit om tillit som utgör en av tre komponenter i socialt kapital. Tillit är en kraftfull faktor som har stor inverkan på vissa områden i livet medan socialt kapital har en mindre kraftfull men bredare inverkan. Det är intressant att en delkomponent kan vara så påtagligt annorlunda än det komplex den ingår i. Båda faktorerna har i alla fall en tydlig inverkan i livet.

Läs mer i inlägget.

Ledarskapet relaterat till att göra ett bra jobb

7 Jun 2018

Den fjärde delen av min enkätstudie om pedagogiskt ledarskap handlar denna gång om att göra ett bra jobb som anställd och om medarbetaranda. Frågan är om ledarskapet påverkar arbetsinsatsen och medarbetarandan. Båda dessa aspekter bygger på den anställdes egen upplevelse. Det är upplevelsen av att man känner att man gör bra ifrån sig på jobbet. Denna ställs i relation till vad den anställde har för uppfattning om sin chefs ledarskap. Den andra aspekten som handlar om medarbetaranda beskrivs som det man som anställd gör utöver de arbetsuppgifter man formellt har. Det kan röra sig om att hjälpa sina kollegor, göra det trivsamt på arbetsplatsen, se till att uppmärksamma någon som fyller år osv. Medarbetaranda är enligt tidigare forskning bra för trivseln på jobbet och att man gör ett bra arbete.

Resultatet från studien visar att det finns en liten koppling mellan medarbetaranda och arbetsinsatsen samt mellan ledarskapet och medarbetarandan. Den mest påtagliga kopplingen finns mellan ledarskap och arbetsinsatsen. Det är vissa aspekter av ledarskapet som har en inverkan.

Gå till inlägget för att läsa mer.

Lek, social kompetens och små barns välbefinnande

3 Jun 2018

I en nylig norsk studie undersöker de relationen mellan faktorerna välbefinnande, lek, social kompetens och motorisk färdighet. De ställer upp två hypoteser och de får den första helt bekräftad och den andra delvis bekräftad. Det är helt klart så att dessa fyra faktorer har en koppling till varandra. Frågan är bara hur stark och vilka slutsatser man kan dra.

Läs inlägget.

Kunskapsdelning i en Community of Practice

3 Jun 2018

Jag har studerat flera mindre organisationer. Det jag främst har tittat på är hur de kommunicerar, hur de delar kunskaper och deras ledarskap. Vissa av dessa organisationer består av en profession. Det kan vara lärare, bibliotekarier, mäklare eller programmerare. En grupp av lärare har liknande utbildning, liknande erfarenheter och ingår i ett lärarkollegium. Detta är ett exempel på en Community of Practice, en kunskapsgemenskap, där alla har liknande kunskaper. I de fall någon har mer kunskaper om något kan de dela med sig inom gemenskapen. Det är fördelaktigt för individerna som får ny kunskap och för gruppen i sin helhet som blir mer kompetent och mindre sårbar för att någon ska bli långtidssjukskriven eller byta jobb.

En av de organisationer jag har studerat som jag har funnit mest intressant är en mindre mäklarfirma bestående av bostadsmäklare som i sin helhet ugör en Community of Practice. Det jag har tittat närmare på är hur de delar kunskaper inom organisationen. Det gynnar inta bara den enskilda organisationen utan vi kan alla ta lärdom av detta arbetssätt.

Gå till inlägget.

The 7 Habits of Highly Effective People

2 Jun 2018

Tidskriften Forbes utnämnde år 2002 boken The 7 Habits of Highly Effective People till en av de tio mest inflytelserika böckerna om företagande och organisering någonsin. Boken är skriven av Stephen R. Covey i slutet av 1980-talet. Om man inte har läst boken kan man lätt bli nyfiken på vad det är för speciellt med just denna bok. Det är precis vad jag ska titta lite närmare på nu baserat på befintlig forskning.

Se vidare i inlägget.

En hundralapp utsläpp, tack

2 Jun 2018

Det pratas om vi måste konsumera mindre för att få bukt med utsläppen av växthusgaser eller om vi kan förlita oss på teknikutvecklingen. En tidigare studie visar att vi behöver mer effektiv teknik men också att vi behöver ändra vårt sätt att leva för inget av dem var för sig är tillräckligt. Betyder det då att vi behöver konsumera mindre. Inte nödvändigtvis i pengar räknat utan det handlar mer om vad vi köper för pengarna. Jag räknade för några år sedan ut vad en genomsnittlig hundralapp leder till i kg utsläpp av växthusgaser och det är 3.8 kg. Naturligtvis beror det på vad du köper för hundralappen. Vissa saker ger kanske 1 kg utsläpp medan andra ger 20 kg utsläpp. Vi väljer.

Gå till inlägget.