Mina bloggar

Jag driver just nu fyra områdesspecifika bloggar plus några allmänna inlägg på denna sida. Här följer lite kort information om varje blogg. Därefter följer rubriker, sammafattningar och länkar till mina senaste inlägg. I vissa fall gör jag inlägg här som inte finns på någon annan blogg.

State of Play
Fokus ligger på lekforskning som även knyter an till leksaker, kreativitet och glädje. Det är i huvudsak barns lek som är av intresse men även vuxnas.

Framgångsfaktorer
När jag inte bedriver egen forskning kan jag göra omfattande översikter av befintlig forskning. I bloggen om framgångsfaktorer skriver jag om sådant som gör att vi lyckas i livet och jag baserar det helt på forskning. Ofta finns det ganska mycket forskning men den har inte nått allmänheten. Det är delvis det som är syftet med bloggen. Jag vill att andra ska känna till vad som gör livet bättre, om möjligt. Ibland skriver jag också om sådant som jag upplever som delvis vilseledande material och begrepp. När det är välkänt bland forskare att något inte fungerar finns det ingen anledning att folk ska tro populärvetenskapliga författare och självhjälpsgurus.

Ledarskap, Lärande och Kommunikation
Denna blogg inlemmar tre stora områden som jag har forskat mycket kring den senaste tiden. Ibland skriver jag om något av de tre ämnena separat och ibland skriver jag om två eller tre av dem i en och samma text. Det är ju inte ovanligt att de hänger samman.

Hållbar livsstil
Jag har länge haft ett intresse för hållbar utveckling. Jag har också länge haft ett intresse för livsstilsfrågor. Dessa två delar kombineras i min blogg om hållbar livsstil. Den handlar om hur man kan leva mer hållbart för att vår värld ska vara en bättre plats för senare generationer.

 

Sida 2

RSS

Vegetariskt till våren

15 Apr 2020

När jag var liten lärde jag mig tidigt att man kan göra soppa på nässlor. Som aktivt barn som har bränt sig på en och annan brännässla kändes det konstigt att man kunde äta dessa svidande blad. Det handlar om att välja blad med viss finess. Man ska plocka nässlorna när de är små. Det är nu till våren man ska börja titta efter de ideala nässelbladen.

Skälet till att man äter nässelblad och gör nässelsoppa är inte att det är billig mat utan att nässelblad är extremt rika på mineraler och vitaminer. Nässelsoppa är med andra ord väldigt nyttig mat. Mitt minne, när den värsta skepsisen hade lagt sig, är att nässelsoppa är riktigt gott.

Jag hade förträngt denna goda rätt när jag kom över matbloggen matmartyren. Där finns ett härligt recept. När jag tittar vidare hittar jag ett flertal vegetariska rätter. För mig som är vegetarian uppskattar jag alltid när det finns goda och nyttiga rätter presenterade på ett snyggt sätt.

Nätverksteori

13 Apr 2020

Jag har i mina kommunikationsstudier ägnat mig en del åt nätverksteori och nätverksmodeller. Det är en modern form av systemteori som kan tillämpas på sociala nätverk, på organisationer och inte minst på sociala medier. Om man mixar ett flertal nya systemteorier/nätverksteorier kan man komma långt i hur vi människor grupperar oss i mindre och större nätverk.

Precis som med relationer är nätverk både konkreta och abstrakta. En relation knyter inte ihop människor på ett fysiskt sätt. Särskilt inte när de är på avstånd. Ändå är relationer något väldigt påtagligt som känns i hög grad. Så är det också med sociala nätverk som bygger på relationer av olika slag och känslomässig närhet. Nätverk är abstrakt men har ändå en tydlig inverkan på dem som ingår i nätverket.

Webbsajter är inte förbundna med fysiska kablar så även nätverk på internet är i någon mening abstrakta samtidigt som de är påtagliga. Den som vill använda nätverksteori och nätverksanalys på internet och lokala nätverk kan läsa ut mycket av hur webbsajter är förbundna.

Jag har funnit en stor potential i nätverksteori när jag jobbar med SEO. Dels vet jag att Larry Page tänkte på akademiska nät när han lade grunden för google. Dels finns det en rad teoretiska begrepp inom nätverksteori som går att använda när man försöker förstå vad det är som gör att sajter knyts till varandra.

I höstas skrev jag ett blogginlägg om nätverksteori och SEO. Där beskrev jag grunden för nätverksteori och kopplingen tillbaka till hur Page tänkte när han startade google. Om du är intresserad av att få bakgrunden och se potentialen med nätverksteori föreslår jag att du läser artikeln.

Nu under våren skrev jag ett inlägg om vad en hub är och vilken plats den har i ett nätverk. En hub är ett nav i ett nätverk. När man ska få ett visst innehåll att sticka ut kan man tänka på huvudsidan som en hub med en rad undersidor i ett nätverk. Ta en titt på artikeln om nätverk, innehåll och hubbar för att få en idé om hur man kan tänka.

Jag kommer att fortsätta att tillämpa nätverksteori för att utveckla min kunskap kring SEO. Kanske ser du en möjlighet också. Dela gärna med dig om du har liknande tankar.

 

Streamad musik minskar under coronatider

27 Mar 2020

Det har visat sig, från spotifys statistik, att lyssnandet till streamad musik har minskat under coronautbrottet. I Italien har nedgången varit 23 procent under första halvan av mars. I Sverige har nedgången inte varit lika stor men ändå märkbar.

Det stora frågan är varför vi lyssna på mindre streamad musik. Jag gissar, med vissa belägg, på följande:

1. Vi lyssnar på musik när vi förflyttar oss. Nu när vi förlyttar oss mindre lyssnar vi på mindre musik. För min del lyssnar jag på musik när jag åker till jobbet och tillbaka hem. Om jag drar ned på de resorna minskar också musiklyssnandet totalt. Detta verkar vara en gångbar teori hos många. Det spelar mindre roll om man går till jobbet, cyklar, tar bussen eller bilen. Många lyssnar på musik under förflyttningar. I Italien förlfyttar de sig minimalt just nu och därför minskar mysiklyssnandet.

2. Vi lyssnar på musik när vi motionerar och gymmar. Detta påverkar något i Sverige, eftersom vi fortfarande rör oss en del, men extra mycket i Italien där de inte får lämna hemmen.

3. När vi har tråkigt av att vara hemma tittar vi i första hand på serier istället för att lyssna på musik. Detta skulle kunna bekräftas av att filmer och serier streamar mer än vanligt. Enligt dn.se tittar vi på så mycket mer streamad film och serier att Netflix har tvingats dra ned på bildkvalitén för att klara trycket. Alltså är det troligt att vi väljer film och serier istället för musik.

4. Vi följer nyhetsuppdateringar oftare både på nätet, radio och TV vilket tar tid ifrån andra aktiviteter inklusive musiklyssnande.

5. Vi lyssnar på musik för själva lyssnandets skull när vi är på ett visst humör. Sinnesstämningen förväntas vara ändrad hos många när så mycket handlar om coronaviruset och att vi inte kan umgås lika mycket IRL. Det gör att humöret för att lyssna på musik inte är det rätta lika ofta.

Har du andra underbyggda förslag får du gärna skriva en kommentar. Eller lyssna på lite musik.

 

livet är lugnt

22 Mar 2020

När jag surfar in på svt.se eller på dn.se dominerar nyheter som har med coronapandemin att göra. Man får skrolla ganska långt innan man hittar någon annan nyhet. Jag har svårt att känna igen mig när jag rör mig i min närmiljö.

Jag gick nyss till affären där jag brukar handla mat och andra förbrukningsvaror. Just idag är det soligt och det märktes på hur det såg ut i grannarnas trädgårdar. Många var ute och rensade upp efter hösten och vintern. Hela familjen, i respektive trädgård, var ute och hjälptes åt. I andra trädgårdar sprang barn runt eller hoppade på studsmattor. Föräldrarna umgicks med sina barn. Något satt och solade sig på sin altan trots att det bara är några plusgrader i skuggan.

Upplevelsen som den framstod för mig signalerade fridfullhet. Till och med idyll. Inget tyder på att det råder en pandemi. Hur kan kontrasterna vara så stora? Vilken är den egentliga verkligheten? Några av mina vänner på Facebook visar bilder på öde gator i Göteborg. Det är skönt väder även där men människor håller sig inomhus. Risken för smitta hade såklart varit större om alla var ute och trängdes på gågatorna.

Hur kommer det då bli till sommaren? Kommer folk att vilja umgås utomhus? Det är ju på inget sätt bättre att umgås inomhus om man är för många. Råden när det gäller att vistas utomhus är i nuläget att hålla lite avstånd. Vad finns det för sysselsättningar som går att ägna sig åt utomhus som görs på lite avstånd?

Jag tänker mig att man kan sola och bada. All form av friluftsliv borde vara idealisk. Att campa borde tilltala många. På många campingplatser finns det en rad premanenta boenden som har sitt standytält (t.ex. villatält) eller något liknande stående större delen av året som en sommarstuga. Folk har husvagn och förtält till husvagnen där de vistas från vår till höst. Det är troligt att detta liv kommer att fortsätta ungefär som tidigare år.

Att vistas i sommarstugan är väl ungefär som att leva på landet, så som jag lever, eller att campa. Man är inte direkt inpå varandra. Även svenskar kommer dock vilja prata med sina grannar. Frågan är om detta beteende kommer att justeras en aning.

Oavsett om jag blir smittad eller ej kommer jag att ägna viss tid i min hängmatta och säkert en del i trädgårdslandet. Det hör sommaren till för mig. Jag kommer antagligen semestra hemma och om jag lämnar hemmet blir det en semester inom landet (kommer vi att ha något val?). dock inte på hotell.

Hur ser det ut där du bor och vad kommer du att göra till sommaren?

Oväntade effekter av coronaviruset?

18 Mar 2020

Jag har idag skrivit om hur man kan sätta spridningen av coronaviruset i perspektiv. För ett år sedan var det en nyhet att 8000 svenskar dör av luftföroreningar årligen. Nu råder det hysteri när 8000 har dött av coronaviruset totalt i hela världen. I samma studie, genomförd av tyska forskare, som ligger till grund för uppskattningen av hur många som dör i Sverige har de räknat ut att det årligen dör närmare 800 000 på grund av luftföroreningar i Europa.

Vi har uppenbarligen blåst upp effekterna av detta globala virus. Hur illa är det och hur illa kan det på sikt bli? Andra sätt att få perspektiv på coronaviruset är att se att det faktiskt finns positiva effekter.

NASA har med sina sateliter kunna mäta att luftföroreningarna i Kina har minskat under den period då många industrier drog ned på sina verksamheter. Bara under någon månads tid är skillnaderna så stora att man kan se dem med satelit.

Sverige har god luftkvalitet jämfört med Kina. Om 8000 dör årligen av luftföroreningar i Sverige, där vi har en relativt god luftkvalitet, hur många kan man uppskatta dör i Kina till följd av usel luftkvalitet? Den minskade industriella produktionen i Kina kan rent av ha sparat ett antal tusen personers liv.

Vi kanske behöver tänka om. Vilka är egentligen de värsta hoten?

Mina bästa live-ögonblick

22 Feb 2020

Jag tog mig nyligen tid att fundera igenom vilka låtar som jag har hört live som har berört mig mest. I många fall har jag själv blivit förvånad över hur bra en låt har varit live. De bästa live-upplevelserna är inte alltid de låtar som är bäst som studieinspelning.

Följande låtar är mina sju bästa live-ögonblick. Jag vill inte rangordna dem. Att de är bland de sju bästa är starkt nog.

Florence and the machine

1. Florence and the Machine spelade live på Way Out West ett år när jag inte hade någon att gå dit med. Jag stod själv i en tryckande skara och försökte ta mig så långt fram som möjligt. När jag valde att stanna upp startade konserten och då kom låten som var den spelningens bästa.

Det var en låt som jag knappt hade hört innan, konstigt nog, då jag mest hade lyssnat på låtarna från första och tredje albumet. Detta var en låt från hennes/deras andra album. Låten som fullständigt tog mig var What the Water Gave Me (klicka på länken för att höra och se en version som var ganska lik den jag upplevde). Låten var både mäktig och närvarande.

En annan låt från samma konsert berörde mig nästan lika mycket. Det var låten Queen of Peace som hör hemma på tredje albumet. Detta kan tyckas konstigt då Florence and the Machine har ett flertal starka låtar som Dog Days are Over, You’ve Got The Love, Drumming Song, Rabbit Heart, Shake it out, Spectrum, Ship to wreck och Delilah. De var bra live men gav mig inte det där extra.

När jag tänker på saken kan det vara så att första låten fullständigt tog mig på sängen. Allt som kom därefter jämfördes med hur överrumplad jag blev. När jag väl hade upplevt den första låten kan det vara svårt att bli så överrumplad igen. Kanske var några av de andra låterna lika bra. Hur som helst var de väldigt bra. Konserten var i sin helhet en av de bästa jag har upplevt.

Dåligt väder?

19 Jan 2020

De flesta har väl hört uttrycket "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder". Vad betyder det egentligen? Som Wittgenstein skulle ha sagt, betydelsen av det som sägs bestäms av hur det används (eller i vilket sammanhang det används).

De flesta gånger jag har hört uttrycket är när man som barn/tonåring ska ha utedag och inte har anpassat klädseln. Om man då klagar på att det är regnigt eller kallt, som ett uttryck för att det är dåligt väder, får man svaret att man bara har valt dåliga kläder. Uppriktigt sagt är det oförskämt att säga att kläderna är dåliga. Det finns inga dåliga kläder, bara situationer då de är mindre lämpliga att ha på sig.

För att man ska kunna anpassa kläderna efter vädret måste man ha en aning om hur vädret kommer att vara senare på dagen. En väderprognos är till god hjälp. För vissa räcker det med en stereotyp idé om en viss plats. När jag och min dåvarande sambo skulle ta oss ifrån Göteborg till Borås för två decennier sedan regnade det när vi lämnade Göteborg. Det var inget som fick oss att tänka att det antagligen var uppehåll i Borås. På den tiden visste de flesta att det ofta regnar i Borås. Om det regnar i Göteborg är det högst troligt att det även regnar i Borås. Vi tog därför på oss våra gummistövlar för att vara utrustade för regnet i Borås. Väl på plats var det soligt och vi hade inga andra skodon att byta till. Det ser ganska fånigt ut att stövla omkring i sol och värme. Dåliga kläder eller dåligt väder? Kanske var det bara ett dåligt antagande.

På den tiden fanns det inga smidiga appar som man kunde använda för att kolla vädret på en viss ort. Nu räcker det att man skriver "väder linköping" eller "stockholm väder" och så får man en mycket mer säker prognos än en fördom om en viss plats. Kan dessa appar månde få oss att klä oss mer anpassat. Betyder det då att det inte finns dåligt väder?

Gott Nytt År

31 Dec 2019

Jag önskar alla läsare och följare ett Gott Nytt År.

Jag ser verkligen fram emot det nya året och det nya decenniet.

 

Musik 1969

21 Dec 2019

1969 är det år då jag föddes. Den största händelsen det året var att den första människan gick på månen.

Rent musikalisk låg musiken från musikalen Hair högt på Billboardlistan. Det var en uppskattad musikal och många av låtarna blev hits i sig. Den största hiten var Aquarious/Let the sunshine in med The Fifth Dimension. Den låg etta på Billboard hot 100 i sex veckor och blev den näst mest sålda singeln det året.

Originalversionen av låten med The Fifth Dimension låter så här. De versioner som jag lyssnade till senare under mitt liv kom från den filmatiserade versionen av musikalen Hair. De var viktiga för mig både som filmisk upplevelse och som musikalisk upplevelse.

Låten Aquarious låter så här i filmen.

Låten Let the sunshine in låter så här i filmen. I denna version sitter den ihop med en annan av låtarna från musikalen.

Filmen Hair regiserades av Milos Forman som föddes på dagen 37 år före mig. Han var precis som jag född i vattumannens tecken (eng. Aquarious). När jag första gången hörde låten tyckte jag det var spännande att det fanns en låt om mitt stjärntecken. Detta är naturligtvis inget jag bryr mig om idag men då var det stort och säkert en anledning till att jag gillade låten lite extra.

Filmen är annars typisk för 1960-talet när det gäller händelserna och inställningen till krig, droger och andlighet. Jag kan varmt rekommendera filmen för er som inte sett den än.

Andra viktiga populärmusikaliska verk det året var Suspicious Minds med Elvis Presley, Proud Mary med Creedence Clearwater Revival, Sweet Caroline med Neil Diamond och Get Back med The Beatles.

The Beatles kom ut med sitt sista album Abbey Road 1969. LPn ansågs av många vara det årets bästa skiva. Kanske Beatles bästa. Abbey Road kom visserligen ut före albumet Let it be men den senare spelades in före Abbey Road. Bandmedlemmarna hade redan bestämt sig för att skiljas åt när de påbörjade Abbey Road. Kanske var det detta som gjorde den så speciell.

Konkurrens och samverkan

11 Dec 2019

I mitt dagliga arbete stöter jag på helt självklara former av konkurrens och samverkan sida vid sida. Låt mig ta några exempel.

En forskargrupp tävlar mot en annan forskargrupp om att få forskamedel från de största fonderna. Bästa forskningsplanen (och meriterna) vinner. Den utförda forskningen presenteras sedan på konferenser och i öppna forskartidskrifter. På detta vis kan forskare ta del av varandras forskning och samverka för forskningens bästa.

Att konkurrera är att försöka göra saker bättre än andra. Det kan också vara att undanhålla information från andra. Att samverka är att göra saker tillsammans med andra och att dela med sig av information och andra resurser.

e-handlare som har ungefär samma målgrupp och ett liknande sortiment konkurrerar i normala fall. Det hindrar inte att de ibland gör saker tillsammans eller för varandra. Det finns också exempel på företag som har ungefär samma målgrupp men olika sortiment. Att göra gemensamma aktiviteter kan gynna båda. Allt detta sker i affärsvärlden.

De som ägnar sig åt e-handel är i många fall medlemmar i ett svenskt forum för e-handlare. På detta forum lyfts praktiska problem eller frågor om vad som är den bästa lösningen osv. Nybörjare frågar och de mer erfarna svarar. De är alla öppna med information och hjälper varandra.

e-handlare konkurrerar för att synas mest på google. Den som syns överst är ofta den som säljer mest. Därför vill alla lyckas med sökmotoroptimering (SEO). Eftersom de flesta inte är SEO-experter själva söker de hjälp av sådana experter. SEO-experter konkurrerar om kunder. Det finns gott om jobb men vissa är mer framgångsrika än andra på att få kunder.

SEO-experter ingår alla i samma nätverk och delar information och tjänster på några av de stora fora där de är medlemmar. De samverkar i många fall för att stärka sina egna projekt men också för att hjälpa varandra med kunder. Personer som jobbar med SEO är ett samverkande släkte.

I flera av dessa något paradoxala miljöer där konkurrens och samverkan omväxlande är lika vanliga och rimliga kan man hitta en eller annan riktigt kompetent och spännande entreprenör. Det handlar oftast om riktiga multitalanger.

Varför nöja sig med att ägna sig åt enbart forskning eller enbart företagande, enbart SEO eller enbart utbildning, enbart föreläsningar eller enbart marknadsföring? Världen är full av så mycket mer och den som vågar kan utmanas av denna komplexitet.

Jag har lärt mig att se vilka möjligheter alla multitalanger kan erbjuda. Det är ofta där jag hittar samarbeten som kan vara på lång sikt eller på kort sikt. Allt handlar om ömsesidig vinst. Det som kallas win-win. Håll ögonen öppna.

Intervjuad

16 Nov 2019

I början på oktober hörde en herre vid namn Nicolas Jacquemot av sig via mail. Han hade läst en av mina böcker och undrade om han kunde få intervjua mig för sin egen bok. Jag har blivit intervjuad för riksradio och sveriges största dagstidningar men aldrig av någon som ska skriva en bok. Mitt svar var naturligtvis ja. Den erfarenheten ville jag inte missa.

Jacquemot har skrivit ett flertal böcker. De flesta är utgivna på förelaget Natur & Kultur. Temat på hans böcker kretsar kring psykologi, kommunikation och organisation. Han är ursprungligen etnolog men disputerade inom management. Hans mångvetenskapliga bana påminner en del om min egen vilket jag tycker är spännande.

Boken Jacquemot håller på att skriva handlar om social kompetens. I sin research hittade han min bok Interpersonell kommunikation och ett kapitel om att ställa frågor och lyssna. För mig är det något av en konstform av kunna ställa frågor och än mer att vara en god lyssnare. Det är definitivt en aspekt av social kompetens.

Drivkrafter - vad är det?

18 Oct 2019

För en vecka sedan blev jag intervjuad av en journalist på DN. Han hade läst ett av mina blogginlägg om motivation och drivkrafter. Nu ville han höra lite mer direkt från mig för att sedan skriva en artikel om drivkrafter. Journalisten ville avsluta med en lista på hur man kan hitta sina drivkrafter. Jag är lite mer inne på ett annat spår. Vi har mängder med drivkrafter som får oss att göra saker varje dag.

För att man ska förstå vad en drivkraft är får man tänka sig att det finns olika nivåer av drivkrafter. Några är väldigt grundläggande och andra är på en mycket hög nivå med mycket specifika effekter. Någonstans mitt emellan har vi våra känslor och motivationer.

Grundläggande drivkrafter

De mest grundläggande drivkrafterna är de som håller oss vid liv. Kroppen ser till att vi andas så att vi får tillskott av syre och en utrensning av koldioxid. Kroppen har en drivkraft att få i sig kolhydrater och andra näringsämnen, tillika vatten. Sexdriften är också en grundläggande drivkraft som ska få oss att föra våra gener vidare.

Att få i oss energi och att föra våra gener vidare är inte nog. Vi har även en form av belöningssystem som ska få oss att associera ätande och sex med njutning så att vi vill göra det igen. När vi äter gott njuter vi av det och vill äta gott igen. När vi har sex är det en njutning i sig men det toppas av orgasmen. Det är svårt att inte gilla orgasmen. Att ha upplevt det en gång gör att vi vill få det igen. Att äta (gott) respektive att ha sex blir som en drivkraft med förstärkning.

SEO får mer utrymme i mitt liv

27 Sep 2019

Jag har funderat ett tag på om SEO (d.v.s. sökmotoroptimering) ska bli något som jag ägnar mig åt professionellt eller om det bara ska vara en bisyssla på fritiden. I realiteten har jag redan tagit betalt ett flertal gånger för att hjälpa andra. Det är lika bra att jag löper linan fullt ut.

Jag är anställd vid Högskolan i Borås. Där ges Webbredaktörsprogrammet. Hittills har jag inte haft med utbildningen att göra men nu tänker jag erbjuda mina kunskaper och praktiska erfarenheter inom multimodalitet och SEO i några av programmets kurser. Det ska bli spännande. På det viset tar jag ytterligare ett steg mot att arbeta med SEO professionellt.

Mitt ena företag, d.v.s. EmSec AB, har lite bakom kulisserna erbjudit SEO-tjänster en tid. Nu har jag skapat en särskild sajt där vi lyfter fram vad vi kan erbjuda andra. EmSec är ett konslutföretag så det föll sig naturligt för oss att köpa domännamnet SEO-konsulten.se för våra SEO-tjänster.

Eftersom jag, min vana trogen, håller på med många saker samtidigt är det inte så troligt att jag skulle jobba med SEO på heltid. De senaste åren har jag gjort det flera timmar per dag så det lär inte bli någon större skillnad.

Den främsta anledningen till att jag, och många med mig, väljer att jobba professionellt med SEO är att mina försök hittills har varit framgångsrika. När jag har lyckats placera mina egna sajter högt inom en relativt kort tid kan jag hjälpa andra att nå motsvarande framgång.

Nu kör jag.

Vad är de hönsägg vi människor äter?

21 Sep 2019

Det förekommer mycket debatt och argumentation kring hönsägg. Äggproducenter understryker hur klimatsmarta hönsägg är jämfört med andra animaliska proteinkällor. Djurrättskämpar påpekar att höns tvingas, i stressande och trånga miljöer, att producera mycket fler ägg än de normalt skulle. Veganer provocerar ännu mer genom att säga att hönsägg är hönsmens.

Vad ska vi tro eller tycka om detta? Vad är de hönsägg vi människor äter egentligen?

Det finns vissa likheter mellan människor och hönor. Det finns också vissa skillnader. En höna är en fågel. Fåglar producerar ett "ägg" som ger embryot möjligheter att bli en välmående varelse om "ägget" förekommer i en gynnsam miljö. Värme är en förutsättning och det är därför höns, precis som andra fåglar, ruvar. Människan är ett däggdjur där ägget växer i livmodern. Det är först när fostret har nått en viss tillväxt som det lämnar kroppen det har växt i. Dessa är de främsta och mest påtagliga skillnaderna.

Höns och människor har äggstockar. I äggstockarna finns det mängder med äggceller. Dessa äggceller lämnar äggstockarna med vissa intervall. När äggcellerna lämnar äggstockarna kan de befruktas. I människan stannar ett befruktat ägg i livmodern. Ett obefruktat ägg stöts ut ur kroppen. I hönan kan äggcellen befrukas under en kort period. Äggceller som befruktas och äggceller som inte befruktas genomgår samma process. Äggcellen utvecklas till ägg-gulan som därefter omgärdas av äggvitan. I det sista steget bildas kalklagret som utgör äggets skal. Både befruktat och obefruktat ägg stöts ut av hönans kropp.

En höna som lever enligt sin egen hormonella rytm lägger ägg som många andra fågelarter. De lägger ett antal ägg under en viss period. Många fåglar, och även höns, lägger som mest ägg på våren. Genom en rad miljöfaktorer kan man manipulera hönan att lägga fler ägg under en längre tid.

En dröm om att leva på musik

31 Aug 2019

När jag var tonåring var jag så inställd på att spela i band att jag och några kompisar bildade band innan vi ens kunde spela instrument. Det var ju inte helt sant för jag fick trummor när jag var sju, ett piano när jag var nio och det fanns alltid tillgång till gitarrer i vårt hem när jag växte upp. Jag kunde därför spela lite. Däremot kunde jag inte spela så väl att jag med likvärdigt kompetenta vänner kunde framföra något som lät ens ok.

Eftersom jag inte var så scenkåt eller ville bli känd som musiker, sångare eller artist blev jag allt mer inställd på att jag skulle bli kompositör. Det kom att bli ett nödvändigt ont att stå på scen eftersom jag ville vara med i ett band och spela mina låtar och de andra ville gärna uppträda.

Jag minns att jag skrev min första sång när jag var sex år. Det var under en road trip. Det hela började med några ord i en melodiös fras som jag byggde vidare på. Till slut blev det flera verser. Eftersom jag inte var helt nöjd med ordvalen eller melodin gjorde jag ändringar och så höll det på i flera timmar. Stackars de som vistades i min närmaste omgivning.

Det här upprepande beteendet var vanligt även när jag spelade piano. För det första tränade jag på att det skulle låta bra när jag spelade piano så det var så illa nödvändigt att upprepa skalor och melodier. När jag gjorde mina egna melodier höll jag ofta på med mindre förändringar vilket innebar ett upprepande av i stort sett samma slinga om och om ingen. Detta började redan när jag fick pianot vid nio års ålder och fortsatte i många år framöver.

När jag spelade på pianot komponerade jag nästan enbart melodier. Jag ackompanjerade mig själv med enkla basgångar. Det var långt senare som jag började skriva både text och melodi. Den avgörande vändningen kom när jag lärde mig att spela gitarr och ta ackord.

← Äldre inlägg